Vitakraft

... makes happy#ourhappymoment

Trädgårdsfåglar arter

Klicka för intressant information!

**Domherre**

**Latinskt namn**
Pyrrhula pyrrhula

**Utseende**
Hanens och honans huvud är svart, men färgen på kroppen skiljer sig mellan könen. Hanen har en blågrå mantel, ljusröd underdel och kinder och en vit bakdel, medan honan är bättre kamouflerad, mestadels gråbrun med ljusare undersida i en rosa-grå färg. Längd: 20 cm, vikt: 26 g.

**Ursprung**
Domherren finns över hela Europa och det tempererade Asien och föredrar skogsområden med tät vegetation som erbjuder bra skydd och platser att gömma sig på.

**Beteende**
Domherren är en mycket tillbakadragen fågel som man tyvärr sällan ser. Den bästa chansen att se en är på vintern, då den kan besöka ditt fågelbord. Till skillnad från andra sångfåglar sjunger både hannen och honan av denna art.

**Mat**
Domherren äter mestadels bär, frön och knopparna på vilda örter och träd. Den äter sällan insekter. När den besöker ett fågelbord, kommer den först att picka i sig de välsmakande russinen.

**Talgoxe**

**Latinskt namn**
Parus major

**Utseende**
Talgoxen har en anslående färgsättning, med sitt citrongula bröst och en rygg som är grön med skiftning åt oliv. Huvudet är svart med vita partier på kinderna. Ett svart band löper längs den gula undersidan.
Längd: ca. 14 cm, vikt: ca. 20 g.

**Ursprung**
Talgoxen är en utbredd och vanlig art i hela Europa. Dess naturliga miljö är skogar och skogar även om denna anpassningsbara fågel också är tillfreds med att vistas i trädgårdar och parker.

**Beteende**
Talgoxar är monogama uppfödare, som förblir tillsammans under säsongen men bildar nya par varje år. De är en vanlig syn i våra trädgårdar eftersom de gärna flyttar in i iordningställda fågelholkar.

**Mat**
Talgoxar är allätare. Somföredrar insekter och spindlar, mende äter också bär, frön och knoppar. På sommaren är deras diet mestadels insektsbaserad, medan den på vintern är mer växtbaserad.

**Särdrag**
Den kallas talgoxe på grund av att den är större än andra fåglar av samma släkte.

**Rödhake**

**Latinskt namn**
Erithacus rubecula

**Utseende**
Rödhakens mest utmärkande drag är den orange-röda färgen på bröstet och ansiktet, vilket ledde till dess populära namn. Fågelns andra fjädrar är gråbruna. Längd: 13 till 14 cm, vikt: 15 till 18 g.

**Ursprung**
Rödhaken förekommer i hela Europa, Mindre Asien och Nordafrika. Dess naturliga miljö består av skogsmark, men idag är rödhaken även en vanlig syn i trädgårdar, på kyrkogårdar och i parkområden.

**Beteende**
Rödhakar är mycket territoriella. Endast under häckningssäsongen kommer hanen och honan att dela ett territorium. Detta beteende blir särskilt uppenbart vid fågelbord, där rödhakarna försöker köra bort alla andra fåglar.

**Mat**
Rödhakens diet består främst av insekter, spindlar och andra små kryp. Den äter också bär och mjuka frön.

**Särdrag**
När du iakttar fågeln vid ditt fågelbord kommer du att notera att den är mer orädd än andra fåglar.

**Koltrast**

**Latinskt namn**
Turdus merula

**Utseende**
Hanen och honan skiljer sig tydligt åt i utseende från varandra, vilket kallas dimorfism. Hanen är helt svart med en ljusgul-orange näbb. Honan är brun med en lite fläckig mage. Näbben är ganska ljusgul. Som hos många fågelarter har de unga fåglarna ett utseende som liknar honans. Kroppslängd: 24-27 cm, vikt: 70-150 g, beroende på årstid.

**Ursprung**
Koltrasten finns över hela Europa och även i Asien, bland annat i Kina. I Australien och på Nya Zeeland har människan ”planterat in” fågeln.

**Beteende**
Koltrasten är en riktig artist bland sångfåglarna. Den har en medfödd talang för sång och en stor repertoar av toner, men varje enskild fågel lär sig också av äldre djur och kan integrera sina helt egna tonsekvenser i sin sång. Så de är riktiga kompositörer! Idag kan man ibland höra moderna ljud som mobiltelefoner som ringer i koltrastarnas sång, eftersom djuren hör och imiterar dessa ljud i städerna.

**Näring**
Koltrasten är en allätare och väl anpassad till vilken föda som finns att. När de föder upp sina ungar under våren söker de efter insekter och andra småkryp. Under sommerhalvåret äter de gärna frukt och bär, exempelvis körsbär.

**Blåmes**

**Latinskt namn**
Cyanistes caeruleus

**Utseende**
Blåmesen har ett anslående utseende och känns lätt igen. Den gula magen är tydligt åtskild från de blå fjädrarna på huvudet och ryggen, vilket har gett fågeln dess namn. Ansiktet är vitt med en svart linje från näbben över ögonen till halsen.
Kroppslängd: ca. 14 cm, vikt: 10-12 g

**Ursprung**
Blåmesen finns över hela Europa med några få undantag i norr. De finns också i angränsande områden i Asien och Nordafrika. Ursprungligen är blåmesen en skogsfågel, därför finns de flesta av dessa fåglar bland- och lövskog. Blåmesen förkommer också i parker och trädgårdar. Den som vill hjälpa blåmesen sätter upp fågelholkar.

**Beteende**
Den som observerar och matar fåglarna i trädgården märker ofta att blåmesar är extra skickliga på att hitta mat. De kan hänga upp och ner och leta efter insekter på tunna grenar, samt hacka på talgbollar hängandes upp och ner.

**Näring**
Blåmesarnas basföda är insekter. Dessa är särskilt viktiga när de föder upp ungar. Om det är knappt med insekter under året ökar andelen föda från växtriket, som bär och frön från en rad olika växter.

**Pilfink**

**Latinskt namn**
Passer montanus

**Utseende**
Pilfinken ser ut som en sparv, men är mindre. Hanen och honans fjäderdräkt skiljer sig inte åt. Båda har ett brunt huvud med en svart fläck på halsen. Runt halsen finns en ring av ljusa fjädrar. Dessutom är kinderna ljusa med en mörk fläck. Bröstet är ljusbrunt och grått, ryggen är brun med mörka ränder. Sammantaget är pilfinken en ganska oansenlig fågel med bra kamouflage.
Kroppslängd: ca. 14 cm, vikt: 20-24 g

**Ursprung**
Pilfinken är hemmahörande i stora delar av Europa och Asien, med undantag av norra och sydvästra Asien och Indien. Tack vare människan har pilfinken nått Amerika och Australien, där den också har blivit mycket utspridd.

**Beteende**
När det inte är häckningsperiod lever den i flock. Dessa kan vara mycket stora. Under häckningsperioden håller sig pilfinksparen för sig själva - och par håller ofta ihop livet ut.

**Näring**
Pilfinken lever främst på frön från gräs och örter. Den tycker även om att äta spannmål från åkrarna. Endast när de föder upp ungar så jagar föräldrarna efter insekter.

Guide till trädgårdsfåglar

Allt värt att veta

Utfodring av trädgårdsfåglar är viktigare än någonsin

Allt fler byggprojekt och monokulturer i våra trädgårdar, användningen av insektsmedel och klimatförändringar gör det allt svårare för vilda fåglar att hitta tillräckligt med föda. Genom att tillhandahålla extra mat anpassad speciellt för trädgårdsfåglar kan du hjälpa till att återställa balansen. Belöningen blir en rad färgglada besökare i din trädgård.

Höst och Vinter

Perioden mellan slutet av september och början av april är särskilt karg och farlig för trädgårdsfåglar - även under milda vintrar när marken inte är täckt av snö. Under dessa vintermånader är dagarna mycket kortare, vilket ger fåglar mindre tid att ombesörja sina dagliga energibehov. Det är nästan omöjligt att hitta insekter, spindlar eller larver under denna tid på året och många trädgårdar är idag fyllda med exotiska prydnadsväxter som inte har bär eller frukt. Som ett resultat blir de naturliga matkällorna för vilda fåglar snabbt uttömda.

Ökningen av medeltemperaturer och de mikroklimat som finns i städerna påverkar också fåglarnas beteende. Många arter flyttar inte så långt söderut inför vintern som förr i tiden, och vissa stannar till och med kvar i sitt sommarterritorium året runt. Allt fler fågelarter från norra Europa har också börjat tillbringa vintern hos oss, vilket innebär att konkurrensen om födan ökar. Människans hjälp är viktigare än någonsin.

Extra utfodring hjälper till att skydda fåglar

Vetenskapliga studier har visat att utfodring året runt hjälper till att bevara många fågelarter och bidrar aktivt till att skydda fåglar ute i naturen. Denna typ av utfodring ersätter endast det som fåglar inte kan hitta i naturen. Även under de hårdaste förhållandena har observationer visat att fåglar bara uppfyller en del av sitt kostbehov via fågelmatare. De fortsätter att söka resten från andra naturliga källor.

Lär barnen att skydda naturen

Utfodring av trädgårdsfåglar ger dig en unik möjlighet att betrakta dem på nära håll. Och glöm inte att involvera dina barn! Till exempel kan du påpeka hur olika fåglar äter olika fort. Arter som finkar och nötväckor kommer snabbt att ta en bit, flyga till en närliggande gren och knapra på den i fred. Andra, som domherrar, är mindre blyga och äter gärna på själva fågelbordet. Genom att försiktigt lägga ut mat och tyst observera de olika arterna kommer dina barn snart att uppskatta naturens värld och inta en ansvarsfull attityd.

Rätt sätt att mata

Du bör endast tillhandahålla foder av hög kvalitet som har utformats specifikt för trädgårdsfåglar. Köksrester kan till exempel ofta vara farliga för fåglar.
Ta ut mat på morgonen och före skymningen. Fåglar behöver massor av energi för att ta sig igenom de långa vinternätterna.
Välj en plats nära några träd så att fåglarna kan flyga upp i grenarna om de hotas. Du bör dock hålla ett öga på eventuella buskar i närheten, eftersom dessa kan utgöra gömställen för katter.
Utfodringsplatserna bör skyddas från vind, regn och snö för att förhindra att maten förstörs.
Använd buskar för att skydda utfodringsplatserna på en balkong.
Rengör regelbundet fågelbord och fågelboxar.
Fortsätt att ge vinterfoder fram till april. Även om temperaturen kan bli mildare tidigare på säsongen, kommer det inte att finnas tillräckligt med insekter, frön eller frukt.