Latinskt namn
Melopsitacus undulatus
Utseende
Vilda undulater har en ljusgrön kroppsfärg, ett gult ansikte och svarta vågformer på huvud, vingar och rygg. De har små, lila kindfläckar och en rad halsfläckar. Undulater har avlats i fångenskap sedan 1800-talet. Idag finns det över hundra olika färgvariationer. Könet hos en vuxen undulat kan avgöras utifrån färgen på vaxhuden (området runt näbbroten), som är kungsblå hos hanarna och brunaktig hos honorna. Det finns hanar med en sällsynt färgmutation (som albino eller lutino), hos dessa förblir vaxhuden rosa hela livet. Vikt: 35 till 85 g, storlek: 18 till 22 cm (inklusive stjärt), ruvning: 18 dagar, rede: 4 till 8 ägg. Fåglarna bor i håligheter i träd och klippskrevor. Det tar fågelungarna fyra veckor att utveckla sin fjägerdräkt.
Ursprung
Australien. Den vilda undulaten finns i alla torra delar av Australien vilka kännetecknas av buskterräng med enstaka träd. Undulater är riktiga opportunister. De är nomadiska fåglar som letar efter optimala förhållanden för jakt och häckning. Föräldrarna väntar tills ungarna är flygfärdiga innan de förflyttar sig.
Beteende
Undulater är av naturen nyfikna, aktiva och sällskapliga fåglar och går bra ihop med barn. Eftersom de är sociala flockdjur ute i det vilda kräver de stimulans och interaktion med andra undulater för sitt välbefinnande.
Särdrag
En undulats ålder kan fastställas utifrån ett antal yttre kännetecken: Ungfåglarna har en rosa vaxhud och saknar längre svarta stjärtfjädrar. Ungfåglarnas ögon är helt svarta. Hos äldre fåglar utvecklas runt ögonen en ljusare ring, som blir mer markant med åldern. Vågformerna på huvudet förändras också och försvinner med åldern.